Det var många trevliga människor där, jag kom i kontakt med en trevlig som jag brukade gå ut med så länge som hom var där. Det var väl en tre gånger sedan var hon färdig där. Hon tyckte att jag var bättre än hon, men när vi var ute på det hala så var det minnsann hon som sprang, i alla fall tyckte jag det för jag var livrädd för allt det hala.
Sen så träffade jag en som jag kände där, hon hade legat inne när jag låg där. Men nu gick hon det var ett stort framsteg även om hon hade en krycka. Det var lite tragiskt att hon var så dålig, för hon hade inte behövt vara så dålig. De hade väl i samband med att de hade röntgat huvud sett att hon skulle få en hjärnblödning i framtiden. Opererat henne och det hade någonstans gått fel. Men hon var väldigt stark och hon ville så mycket.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar