Mycket hände

När jag var i Shanghai, jag ärförvånad att jag klarade mig så bra. Vi åkte mycket taxi och tunnelbana. Oftast var kineserna väldigt vänliga och reste sig, annars sa min dotter till. Taxi var väldigt billig, men man fick inte gedricks, servar en förolämpning. Vi åt ute vilket var jättegott, inte alls som i Sverige. Jag gick på massage två gånger, gjorde i ordning mina fötter vilket var underbart. Tiden där var underbar men tyvärr gick den allt för fort.

Jag har inte

Direkt legat på latsidan hela tiden det här helåret. Åtminstone mellan åtta till fem.  Jag var på semester i Shanghai och hälsade på min dotter. Det var en lång resa, men härlig. Men på ditresan fick jag en bättre plats och jag lyckades somna. Min dotter var där och mötte mig. Vi tog först tåg och sedan taxi. När vi var framme så vilade jag en stund, därefter gick vi till marknaden och shoppade och sedan tog vi middag på en god kinaresturang. Efteråt så gick vi på massage innan vi gick hem.

Inte skrivit

Jag har inte skrivit på länge. Men nu ska jag ta mig i kragen och göra det. För jag är arg på människor som tror att de kan säga vad som helst till en för att man har stroke. I går så träffade jag en sådan. Hon tyckte jag var tyst, jag förklarade att jag var trött. Det var väl ok, men sedan tyckte hon  att jag var så ung för att få stroke. Jag blev faktiskt riktigt ledsen, för fakta är att 15% av oss som fått stroke har haft hjärnblödning och de mesta är under 50 år. Jag tillhör den kategorin. Sedan så är det tyvärr att prop har gått ner i åren pga att vi lever i ett stressigt samhälle. Vi har så många måsten. Så har. Det hänt en del positivt också, jag har köpt mig en trehjuling och lärt  mig att cykla. Vilken frihet och vad folk är vänliga vid en med en trehjuling. Det har tom varit och frågat mig om denna.

Jag är trött på

Att jag nästan alltid är trött
Att allt går långsamt
Att det inte blir riktigt städat
Att det inte blir riktigt tvättat
Att min högra arm inte är med
Att det tar så lång tid att skriva
Att vara sjuk
Efterlyses en person som är frisk och tror att vi är lata som är sjuka eller arbetslösa, så kan vi byta.

I går

I  går så hade jag inte ont i huvudet på hela dagen. Det har jag inte haft på ett halvår allra minst. Min dotter tycker att jag pratar mer otydligt. Så det var nog på tiden att jag blev sjukskriven igen. De märker ju sådant som jag själv inte märker. Men skam den som ger sig. Nu ska jag diska, för det blir ju så att bjuder man på mat så blir det disk.

Jag har

Jag har varit på simskola idag. Så snart kan jag simma igen. Jag har räknat ut att jag har lärt mig gå fem gånger, lärt mig cykla fyra gånger för jag kan inte cykla, lärt mig prata två gånger och nu lär jag mig simma för andra gången. Att det var så många gånger beror på att jag gick på kryckor som barn. När jag sen blev 50+ fick jag operera mina höfter med två års mellanrum. Sen så fick jag min stroke. Nu ser jag fram emot att bli 60 och kanonfrisk, plus bra på att simma!!!

Snacka om tur

Jag åkte till bibloteket och låna mina böcker, sedan vidare till affären för att handla. Där stötte jag på några vänner så jag frågade om skjuts hem. Det fick jag, så det var bara att handla lite mer, för det tog de i bilen. Tur. Inte nog med det, jag fick två burköppnare som hon hade köpt ät mig. Men innan vi åkte hem så gick vi och fikade på det nya kaffet. Det var riktigt trevligt. Sen när jag kom hem så installerade jag bankid för det måste jag ha för vi ska gå igenom mina pensioner på söndag. Har man en ekonom i familjen så måste man göra det :-). Men nu ska jag bara ta det lugnt.

Sovit

Nu har jag verkligen sovit. Vaknade halv åtta och jag kände inte för att gå upp riktigt då, så jag gick inte upp. Nästa gång jag titta på klockan var hon halv tio. Men jag känner ingen brådska. I eftermiddag ska jag gå till biblioteket så jag har lite böcker att läsa. På söndag kommer min äldsta flicka för att hjälpa mig att fylla i alla papper till Kina, de ska ju vara på engelska och jag har förlorat lite av det. De pratar ju ändå inte engelska i Kina, så det spelar ju ingen roll. Jag får peka.

Någon har hört mig

Det blir inget kortspel i kväll så någon har hört mig. Fantastiskt. Det gör inget för jag är så trött' min sänka är på 20 och det är för högt. Jag vet int e varför den är så hög, men det finns väl orsak.

I dag

Hade jag tänkt börja träna men jag har lite ont i halsen så jag får se. Jag ska i alla fall spela lite Wii tror jag. Går en runda på golfbanan eller något liknande. Kan vara lagom i det här vädret. I kväll ska jag spela kort men jag känner inte för det när jag tittar ut. Det är snö och det gillar jag inte, jag älskade snö tills helt nyligen. Men jag har svårt att gå i snön.

Simma

Jag ska börja på simskola, det är inte så roligt att bara simma runt i cirklar. Man kommer ju ingenstans utan man kommer bara runt. Det blir nog bra, eller inte. Jag har blivit sjukskriven en månad till, just nu så känner jag bara för att bli frisk, men det tar ju tid vad jag kan förstå. Men jag ska vila och träna så når jag en bit på väg.

Haft besök

Nu har jag haft besök av min syster, vädret var fint så vi gick fram och tillbaks till den större affären. Sammanlagt gick vi ungefär 6 km. Det var jätteskönt, men sen så skulle vi spela Wii och jag var inte så jättepigg. Jag märker att jag går tillbaks i min utveckling, inte framåt. Men förhoppningsvis ska det väl vända om jag får vara hemma ett tag. Idag ska jag bara ta det lugnt, läsa i min bok och må allmänt bra.

Det var det våren

idag är det tråkigt väder igen, var det våren som var här och vände? Jag har bestämt mig för att göra så lite som möjligt för min huvudvärks skull. Det är ingen vanlig huvudvärk utan det är som man slagit i huvudet. Jag mår faktist bättre men ack så tråkigt jag har det. Jag tränar inte och jag spelar inte wii heller, men jag ska börja lite långsamt med det. Får se hur det går då. Jag "sjunger långsamhetens lov".

Solen skiner

Låt våren komma, jag vill det så väl. Vi behöver det. Min dotter har fått jobb i Shanghai. Hoppas bara att hon inte behöver jobba som en kines, för de jobbar mer eller mindre dygnet runt. Men det är bra för henne att ha något att göra. Själv ska jag ner två veckor i maj, hur det nu ska gå till.  Jag är ju fortfarade mycket trött, det tar nog tid innan man blir "frisk".

Fick

först nästa år och när jag tänker efter så är det bra. Då är jag inte trött och har inte ont i huvudet. Det är givetvis musikterapin jag tänker på. Det är inte så värst roligt att gå hemma, men jag måste börjaom från början. Jag får ta det lugnt nu och sen börja sakta. Jag sover mycket och har lätt till tårar (nästan). Jag har kanske fått en förskjutning av allt. Vem vet?

Fint väder

Det är underbart, tänk om våren är på gång.  Jag ska snart ut och gå. Det blir inte så långt för jag har inte hämtat mig riktigt ännu. Jag känner det, men det ska bli skönt. Det är nog årets varmaste dag.

Mamma till sin mamma

Det känns så att min dotter är det. Bara nu när jag var på Högsbo så fyllde jag i en massa papper och min dotter skulle fylla i en sida. Hon var orolig för mig, det kändes konstigt. Jag klarar ju mig själv, sen så ringde hon härom kvällen och förhörde sig om hur jag mådde. Jag skulle absolut inte gå och arbetsträna om jag blev trött av det. Tror du att terapin är så bra för dig, du får ju resa. Jag får börja prata med henne om annat än min sjukdom för hon ska inte vara orolig för mig. För övrigt så känner jag mig bättre idag. Underbart.

Trodde

Jag var utvilad, gick för att ta prover och när jag kom hem var jag alldeles slut. Jag fattar inte att jag ska orka gå till jobbet nästa vecka. Men jag ska försöka för min doktor är ledig då.

Men nu till något roligare, solen skiner och allt det hala är borta. Jag ska faktits gå och posta ett brev.

Tröttare än någonsin

Jag är så trött, det måste vara något annat fel på mig. Jag hoppas proverna visar på det. Så här trött har jag inte varit sedan första veckan efter min stroke. Jagvar t.o.m sämre på testerna jag gjorde idag än förra gången. D.v.s för 10 månader sedan och jag har alltid, nästan ont i huvudet.

För första gången

På länge har jag varit ute och gått. Utan broddar, jag vet inte hur långt jag har gått. Men jag skulle tippa en 2-3 km. Solen sken, det var underbart. Snälla låt det inte bli mera snö. Jag är trött fortfarande men kan jag promenera lite var dag så kanske det vänder.

Hos doktorm

Jag var hos doktorn i fredags. Hon är faktist jättebra, tog sig tid att lyssna på mig. Sedan skrev hon ett särkskilt intyg till försäkringskassan att jag behövde ett närmare ställe att vara på. Det är så skönt för det är så otäckt där jag behöver byta. Sedan sjukskrev hon mig i en vecka och på tisdag ska jag ta prover. Hon är ett föredöme, jag har verkligen träffat bra personer inom sjukvården. Har jag skrivit detta förut.
Ja jag vet detta, men jag tycker det ändå.

Är det konstigt

att man längtar bort någon gång. Jag längtar till sol och värme, för jag kan nästan inte gå i det här. Men det är härligt för barnen. De behöver det här. Men min arm blir stelare och jag känner av mycket mer i huvudet. Men det är nog inte bara vädret det är arbetsprövningen också.

Jag har varit på Högsbo två dagar i rad, det gör väl sitt till. På måndags ska jag låta en människa rota i mig. Det kallas för psykolog. Jag har haft två redan, först när jag låg inne och då svarade väldigt lite rätt, men så kom jag dit ett halvår senare då svarade jag väldigt rätt. Det hade gått väldigt fort, fråga psykologen för det sa hon. Sen ska jag träffa en sjukgymnast och det blir väl bra det med.

Hurra

Eller vad man nu säger, jag får gå med i någon av de tre grupperna. Men hoppas att det blir en av de som kommer att gå i år. Man behöver lite annat tänkande. Så nu ska jag till systern både på onsdag och torsdag, på måndag så ska jag träffa en sjukgymnast plus en neuropsykolog. Det ska bli så spännande så. Jag tycker att de verkligen ställer upp för mig, jag hade tur som hamnade på Högsbo. Jag kunde lika väl hamnat på Uddevalla och då hade jag inte fortsatt där om jag fått för resorna hade blivit för långa. Men jag ser att jag inte orkar så mycket, jag blir trött och det är fruktansvärt. Jag kan inte sova ikapp det heller. Men en positiv grej är att jag har varit utan mina insomningstabetter i fyra dar, det är rekord.

Måste bara

säga att den här veckan har mycket hänt. I onsdags var jag hos låkaren för att se om jag platsade. Det gör jag, för jag hörde även av mig till Movement om jag fick rida. Det fick jag, hoppas jag får det. Idag ringde sköterskan när jag duschade, typiskt. Jag har inte fått tag i henne ännu. Då ska jag träffa henne, sjukgymnast och psykolog. I går var jag hos läkaren igen, då fick jag botox. Han kontrollerade armen och benet innan och jag hade blivit bättre, jag ser det inte själv men han ser det. Jag längtar tills snön ska smälta och jag kan gå igen för det har gjort att jag blivit mindre bra.

Tagit

Nu har de tagit min stol :-) så jag vill verkligen vidare. Om två månader har jag inget rum, så jag måste verkligen därifrån. Jag har redan tagit mina personliga grejer därifrån och när chefen är där ska jag ta ett snack med henne att hon säger till dem att de har ingen plats och att de inte har nytta av mig eller något sådant. För hon är bra så det gör hon nog. Usch och fy vad gnällig jag är. Var glad, även om du har stroke, det kunde faktist ha varit värre. Jag kunde fortfarande suttit i rullstol, det hade inte varit kul. Men jag hade fått acceptera det med. I morgon ska jag hälsa på min pappa, det ska bli trevligt men jag ska sova hos min syster. Det ska bli trevligt, hon har verkligen slitit med sakerna runt och med min pappa. Jag önskar att jag hade kunnat hjälpa henne. Jag har fått mail fråm Australien, de har 40 grader varmt och själv fryser jag ihjäl mer eller mindre. Sånt är livet.

Känner av

Att jag har stroke, jag gör inte mycket. Varje kväll tittar jag på tv (nästan). Jag tycker inte om det, men jag har ingen ork. Idag var jag på läkarstation och tog mitt blodvärde, det var bra 120/80. Jag frågade om de gav sprutor innan man åkte till Kina, det gjorde de bara jag ringde innan. Så lite mer än tre månader åker jag. Så jag har iaf det att se fram mot. Bara inte jag sover när jag är där.

Gun vann

Varenda tävling vi gjorde på Wii utan en som vi spela bowling. En gång vann hon och en vann jag. Men det gör inte så mycket, för det är roligt att spela ihop med henne. Men jag ska i alla fall träna ordentligt så hon inte vinner så stort nästa gång.

Får se

Om det ger någonting att jag var på mötet med AF och Försäkringskassan. De kan ju inte trolla med knäna dirsekt. Men det blev ju lite lättare när de förstod att jag kunde bokföra och överhuvud taget hanterade datorn som jag gjorde. Så det är bara att hoppas på det bästa. Jag ska vara kvar på AF i Kungälv så länge, igentligen vill jag det inte men samtidigt är det nyttigt att ha rutiner. Jag kan ju gå ut och sitta vid kunddatorerna och se vad där finns för jobb. De var i alla fall positiva till att jag skulle gå på någon av de aktiviteter som Högsbo skickat. Idag kommer Gun och då ska vi spela Wii, så det är inte bara bedrövelser.

Rehab

Det här är ju egentligen ingen rehabitering utan utnyttjande. Det är hemskt att känna så

Städade

Jag fick  ett ryck och jag började städa, i alla fall dammsuga. Det var skönt att jag orkade det, men det är faktist en fördel att ungarna har lagt in ett nytt golv till mig, för det är mycket lättare att hålla rent. Jag tycker verkligen att jag har underbara tjejer, tack för att ni finns, för ni har tagit hand om mig när det har behövets.

Skulle städa

Jag var pigg idag och skulle städa, men jag hann med toan. Se så ringde Barbro och frågade om jag var pigg idag. Ja svarade jag dum som jag var. Bra då kan vi kanske ta en promenad fick jag till svar. Så set blev en promenad älven (jag har inte lärt mig) men vi gick inte så långt. Bara 6 km men det var snö och is, så det tog ändå. Men jag klarade det trots allt. Men jag märker jag går snett med min högra fot så jag får ont när jag går med lite högre skor. Nu ska jag läsa en bok för det är det endaste jag orkar.

Trött på folk

Som gnäller på sin lön när de har närmare 30 000. Gör det inte i min närhet i alla fall. Jag sa att min har de inte hölt på 10 år och att det fanns sådana som hade det värre än vad jag hade det. Det finns ju dem som har blivet utförsäkrade, har sämre a-kassa eller sjukpenning. Såklart jag fattar att de vill ha bättre lön. Men det vill vi också ha, vi vill leva drägligt så att säga. Men moderaterna har verkligen lyckats få till ett 2/3 samhälle.

Nu är det skönt för det är fredag, nästa vecka jobbar jag bara tre dagar och veckan efter med. Jag känner att jag börjar bli arbetsskygg eller så är det att jag är trött på att tömma diskmaskin.

Försov mig

Klockan ringde som vanligt,, men jag är hemskt trött så jag skulle bara vila 5 minuter till. Så hade det gått 2 timmar. Snyggt, det var bara att ringa och förklara sig och jag sa att det kan bli så imorgon med :-) det är bara att inse.

Nu finns af som en ap, på facebok, twitter och you tube. Jag är väl gammalmodig men varför ska alla synas på de social medier som finns. Jag tror inte att de blir populärare för att de finns med. Alla är med i facebok på jobbet, ja utan två och så jag förstås. Vill mina vänner nå mig så finns jag på telefon, eller så kan vi umgås. Men det är förvånande så många som har nappat på detta.

Nu har jag tagit fram min matta och blåst upp min boll så ska jag sätta på min Wii. Det tycker jag om så jag är inte bara negativ. Förresten jag fick kallelse till läkaren idag, det var snabba ryck. Jag tycker att jag har fått mycket hjälp från sjukvården när det gäller min stroke, överhuvudtaget har folk varit positiva.

Lycklig

Jag är så lycklig, för idag fick jag två brev ifrån Högsbo. Den första var om botox, den nionde ska det ske. Det är skönt så länge jag kan få det. Sedan var det ett som jag kunde anmäla mig till det var RGRM, musik och rörelser som man skulle göra i grupp eller så var det rida. Det är tydligen så att man får gå upp via en ramp. Man får inte välja utan man blir lottad, om man har tur kommer man med i en grupp. Håll tummarna. Jag behover det så väl. Men det gör ju alla med stroke. Det är i alla fall två dagar i veckan och man får träffa en läkare innan och en efter. Det är bland annat bra för balans, kordination och ungefär ett dussin fler orsaker. Så jag hoppas verkligen. Jag är glad för att jag finns med i deras register iaf.

I morgon

Ska min arbetsförmedlare komma till jobbet. Ska bli kul att se vad han säger, eller kanske inte. Han kanske tycker det är jättebra, vem vet. Men det kan jag göra hemma, tömma diskmaskin, lägga papper i skrivare och sortera papper. I och för sig ska det göras men då vill jag ha betalt för det. Så lämnar jag huvut hemma.

Idag var det snö och halt, men jag hade broddar så jag klarade mig. Skönt. Jag har tappat mitt månadskort så jag har ringt och ska få ett nytt. Men det har inte kommit ännu. Det är inte som jag är slarvig men jag har svårt att hålla reda på det efter min stroke. Det är jobbigt, men förhoppningsvis ska det bli bättre.

Solnedgången

Lite av varje

Mickan ringde mig igår och ville jag skulle gå med henne på en liten promenad. Det var ju fint väder och en liten orkade jag med. Så vi beslöt oss att gå längs med älven, vi stannade ibland så hon skulle kunna fotografera. Vi räknade med att gå två-tre km och sedan vända. Rätt som det var hade vi gått fem kilometer. Hon hade nog planerat detta :-) skulle jag tro. För hon pratade om att jag skulle vara glad att jag inte hade packning också. Men vi vände och gick hem igen, för ni ska inte tro att jag fick ta buss. Vi var väl ute i runt 2 timmar och jag var alldeles färdig. Jag försökte gnälla lite men det hade jag ingenting för.

Vet ni något intressant,på mitt lilla apanage på 14 någonting betalar jag 1100 mer i skatt än en som har ett jobb plus att jag ska betala 600 för mina resor. Vi har verkligen fått ett 2/3 samhälle. Hoppas Reinfelt och kompisar är nöjda.

Hej och hå

Här går det upp och ner med insomningstabletterna. Ibland går det bra ibland går det mindre bra. Det är olika, men jag ska kämpa vidare.

Idag kommer Isabelle för sista gången för den här gången. På fredag åker hon till Kina igen. Hoppas hon får ett jobb.

Han från AF ringde igår, han ska besöka mig på mitt arbete. Det vill säga där jag är. Det verkar som han förstår att jag inte trivs med uppgifterna. Jag vill ha ett jobb på riktigt. Men jag ska träffa dem om 14 dagar så jag får se vad det blir av med mig.

Pilbåge

Nu har jag lärt mig att spela pilbåge på Wii, helt otroligt. Det är allt lite roligt med alla spel man kan spela. Det bästa är att jag har inte lika ont i armen. Nästan aldrig och det är tack vare Wii:n. Sedan inbillar jag att jag rör mig snyggare. Det är underbart. Jag har haft kompisar här både fredag och lördag och spelat Wii. De tycker också att det är roligt, fast de är friska. Jag läste en artikel om att man satt ihop ett gångband med Wii så fick  strokedrabbade gå på det gångbandet. Det var i Göteborg. När de slutade att gå så stannade bandet också. Nu behöver ju inte jag det då jag går mycket sjålv när det är lite varmare ute. Men jag blir lite irriterad för det är i storstäder man har tillgång till det och inte vi som lever utanför. Vi kan behlva det också.

Hälsokosten

Nu har jag varit på hälsokosten och köpt andra tabletter som man ska ta en timme innan och lite avslappnande te. Hoppas det gör susen, för jag blir slut av dessa piller, ja och så är jag beroende av dem. Ja känner mig som en alkolist på ett aaa möte. De har det nog lika jäkligt.

Ingen bra början

Jag har varit hur trött som helst och har haft ont i huvudet. Det beror ju inte på att jag drack nyårsafton, för det har jag inte gjort. Det smakar mig inte. Jag tror att det är sviterna efter jag var uppe. Men det var det värt att en gång om året få vara uppe. Jag har gjort lite idag och får väl hoppas att jag orkar tvätta imorgon. I kväll ska jag försöka lyssna på musik när jag lägger mig i stället för insomningstablett. Hoppas det hjälper, för jag år så trött på dem.

Uppför en kulle och nerför ett berg

I fredags var jag och såg på bio. Sen höll jag mig uppe för att orka med det nya året.

Vi träffades och åt en massa gott till förrätt sen blev det lamm med rotfrukter och en massa grönsaker. Medans de diskade fick vi lösa ord när de kom ifrån vilket årtionde. Inte visste jag att torktumlare var från fyrtiotalet. Den så fick vi en underbart god crèmer brule. Sen var det dags att lösa städer det var lite snärjigare.sen kom den obligatoriska tennen. Men sedan var det dags att gå upp till Ranneberget med facklor och se alla raketer. Jag borde lyssna till min inre röst, var hemma men icke.jag gav mig iväg sp käckt. Ni vet att det är svårare att gå ner än upp och upp kom jag med nöd och näppe, trots broddar och en stav. Sista sträckan höll jag en under armen och en ett rejält tag i jackan. Väl. Uppe så njöt jag inte av raketerna utan tänkte bara jag kommer inte ner. Men jag kom ner men det tog sin tid och jag var genomsvettig, jag har ingen balans. Jag kan gå hur långt som helst på slät mark, men här var det rena Mount Everest. Jag kom ner tillslut men det tog lång tid och med tålmodiga vänner. Jag hade ben som gelé och jag kunde inte ens gå den sista vägen tillbaka själv. Det blev ett stort glas fläder och en trött Kerstin. Nästa år kommer jag göra om det för då har jag glömt det, förhoppningsvis har jag lite bättre balans då.