En morgon fick jag ett sms från Isabelle där stod det "Leon blev jätteglad idag när det kom en dam mot oss i rullator sen när han upptäckte att det inte var du blev han rädd. Kram!" Det var ju så att den lilla vovven var rädd för alllt med hjul på.
Som vanligt var det träning men man ökad på det lite, för nu skulle jag klara av mer. Jag fick vara med i "gågruppen" för nu skulle jag lära mig gå riktigt. Det var att gå i alla dess former och man blev trött. Jag hade även vattengympa det var skönt.
En dag så kom Isabelle med suchi det var gott, som omväxling till sjukhusmaten. Men det var en fördel med att jag inte hade någon vidare aptit, jag tappade i vikt.
1 kommentar:
Det kan man ju verkligen behöva mellan varven, tappa vikt alltså :)
Skicka en kommentar